Kretslopp, återvinning, hushålla. Steg 4
Gruvor, sällsynta jordartsmetaller m m här
Två enkla principer :
-
Var sparsam med resurser.
-
Slut kretslopp. Om det inte går, så ha kontroll.
.
I praktiken behövs mycket kunnande och ingenjörskonst. Och att vi anpassar vår konsumtion.
Ofta är återvinning en form av greenwashing. Man måste analysera produktens hela livscykel och överväga och jämföra med annan hantering.
Det har också visat sig att samhällen som är socialt och ekonomiskt hållbara har goda möjligheter att bli miljövänliga.
Ändliga och cirkulära resurser.
Det finns ändliga resurser, sådant som kommer att ta slut. Det finns cirkulära resurser, sådant som återskapas.
De ändliga resurserna (metaller m m) kan vi inte slösa med hur länge som helst, men det är stor skillnad mellan olika ändliga resurser. Några är det gott om andra är det ont om.
De cirkulära resurserna måste vi vara aktsamma om så att vi inte överutnyttjar dem.
Hantera resurser
Det är ingenjörskonst att visa hur vi kan hantera resurserna. Det kan bli svårt och komplext när vi ska välja mellan olika sätt att hantera resurserna. Med ekonomiska styrmedel kan vi skapa hållbar resurshantering. Det är politikernas ansvar att skapa bra ekonomiska styrmedel. Riktlinjerna är att det ska vara lönsamt när vi gemensamt bygger hållbara system. Lönsamt och effektivt på lång sikt.
Ibland räcker inte ekonomiska styrmedel, då fungerar förbud.
Frivillighet fungerar dåligt eftersom det ligger i människors psyke att agera efter vad som känns rätt på kort sikt. Psyket eftersträvar omedelbara belöningar. Ekonomiska styrmedel kan utformas så att de ger omedelbara belöningar, och resultat på lång sikt.
De planetära gränserna
Begreppet “planetära gränser” pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Alla dessa processer påverkas av människans aktiviteter.
När man går över en planetär gräns så tappar man kontrollen. Jordens egen förmåga till självläkning försvinner. Att gå över en planetär gräns innebär en akut kris.
-
Klimatförändring. Gränsen var passerad 2009, försämringen fortgår.
-
Förlust av biologisk mångfald. Gränsen var passerad 2009, försämringen fortgår.
-
Ozonskiktets uttunning i stratosfären
-
Havsförsurning
-
Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Gränsen för kväve var passerad 2009. För fosfor 2015.
-
Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). Gränsen passerades 2015. Försämringen fortgår.
-
Färskvattenanvändning. Gränsen passerad 2023
-
Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
-
Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). Gränsen passerad 2023. Försämringen fortgår.
Om politiker skulle genomföra de beslut som tagits vid FN-mötet COP 15 så skulle vi troligen kunna ta oss åt rätt riktning. Överhuvudtaget kan man sammanfatta att vi vet vad vi måste göra, men det struntar vi i.
Spårbarhet och transparens är två mycket viktiga faktorer.
Konsumenter och inköpare har rätt att veta vad hen köper. Både vad det gäller innehåll och hur produkten blivit till.
De flesta produkter innehåller många olika ämnen som påverkar miljön på olika sätt under hela produktcykeln.
Olika märkningar är en bra början, men för att det ska bli korrekt krävs att allt innehåll är spårbart och att det är möjligt att följa allt innehåll. Det krävs också att denna process kontrolleras genom revision.
En fungerande modell för spårbarhet och revision finns inom läkemedelsindustrin och för ekonomisk kontroll i alla bolag. All denna information kan inte få plats på produkten, men borde vara obligatorisk produktinformation tillgänglig på nätet.
Först när kunskap, redovisning och kontroll fungerar kan företagen fatta bra beslut och tillhandahålla bra produkter. Med bra menar vi att produktens hela livscykel ska vara bra för hälsa och miljö.
Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är ett begrepp som beskriver hur vi kan producera och handla på ett hållbart sätt. Cirkulär innebär att vi återanvänder så mycket som möjligt och att återvinner det som vi inte kan återanvända. Tillägget ekonomi innebär att vi använder de krafter som finns i en fungerande ekonomi.
Akuta åtgärder.
Dra tillbaks alla investeringar i olja, kol, naturgas och torv.
Investera inte i sådant som kräver stål och betong.
Tyvärr är vi i en situation där vi inte kan använda stål och betong. Produktionen släpper ut för mycket koldioxid. Vi är tvungna att använda det vi har eller alternativa lösningar. Det gäller fram till att det finns koldioxidneutrala alternativ.
Använd endast virke och bioenergi från odlad skog och mark. (eller restprodukter eller akvatiska odlingar)
Kretslopp, återvinning, att hushålla.
Att hushålla med våra resurser är ett sätt att minska utsläpp.
För att bedöma om återvinning är bra för miljön så måste man göra livscykelanalyser
där man jämför olika typer av återvinning.
Ibland ger livscykelanalyserna resultat som vi inte förväntat oss. Tillexempell är det
ofta bra att energiåtervinna (elda). Speciellt om avfallet är förorenat.
Kompostering kan ibland vara kontraproduktivt ur koldioxid- och miljögiftssynpunkt.
Livscykelanalyser kan ibland vara ganska enkla och ibland oerhört komplexa.
Oftast är det avgörande hur återvinningen går till. "Djävulen bor i detaljerna"
Exempel på kretslopp.
Det mesta är i ett kretslopp. Tiden för ett kretslopp varierar stort. Det kan vara miljontals år eller bara några dagar.
Om vi specialstuderar kolets kretslopp så har fossil olja, kol och naturgas en mycket lång kretsloppstid, så lång att vi inte ens har någon anledning att se det som kretslopp.
Ett blad som faller från trädet har en kretsloppstid på något år. Det bryts ner och kolet frigörs som koldioxid som blir tillgängligt för att bilda nya blad. Om kolatomen i stället bildar stammen i ett träd så kan kretsloppstiden variera mellan 70 och 1000 år. Om kolatomen hamnar i en torvmosse så kan den bindas i många tusen år.
När grenar och toppar ruttnar på ett hygge så släpps kolatomen ut i luften. Om vi samlar in grenar och toppar och ersätter olja så har vi tagit ut energin och sparat kol från olja, men kolatomen släpps ut.
Om jag har lite matavfall, två potatisar, så kan jag lägga dem i soporna, då eldas de i ett kraftvärmeverk, kolet släpps ut, men om potatisarna ersätter olja eller kol så minskar den koldioxidutsläppen.
Om vi istället väljer att kompostera potatisarna, så får vi användbar kompost, men kolatomerna kommer snabbt ut i luften. Om vi gömmer potatisarna under en gran så binds kolet ända tills det kommer vatten och de börjar ruttna, det kan ta 200 år. Så kan man filosofera.
När vi samlar koldioxid och pumpar ner det i marken, kanske i Nordsjön, så finns det en oviktig risk att det pyser ut efter 500 eller 100 000 år, det behöver vi inte bry oss om. Varje år som koldioxiden är lagrad i marken minskar koldioxidmängden i luften.
Livscykelanalyser ger vägledning.
Exempel på energilagring och energitransport.
All energitransport innebär att en del av energin förloras på vägen.
Energi transporterar vi som el i ledningar eller i energiintensiva produkter som kol, olja, gas, vätgas, biobränslen.
Energi kan lagras. Det gör vi i batterier, lägesenergi (vattendammar), energitäta produkter (till exempel vätgas, biodrivmedel, elektrobränslen).
Att kombinera ovanstående är ingenjörskonst. Smarta konstruktioner och noggranna beräkningar.
Till exempel har vi mycket solenergi i öknar som vi på lämpligt sätt vill transportera till ställen där energin behövs. Ingenjörskonst.
En kommentar om bioenergi
Bioenergi innebär att vi lagrar energi i något och att vi därefter använder energin till något.
När vi lagrar energin i något som växer så tar vi koldioxid från luften. När vi använder detta något så får vi energi och kolet blir återigen till koldioxid. Så enkelt är det.
Med dagens teknik kan vi ta energin från många olika källor, direkt från solen, via vind, vågor rinnande vatten eller från en växt som lagrar energin inuti sig, eller från avfall.
Sedan kan vi med ingenjörskonst göra om den i växten lagrade energin till nästan vad vi vill. Av tradition så har vi gått omvägen genom fossilt kol.
Nu är det dags att inte gå den omvägen.
Många vägar fungerar och analyser visar oss vilken väg som är smartast att gå.
Många menar att man inte ska använda bioenergi eftersom det släpper ut koldioxid i luften. De menar att vi behöver lagra energin i träden som en kolsänka. Å andra sidan behöver vi virke och papper. Vi kan också göra många andra ämnen av trä.
Hur mycket skog vi ska använda beror på hur mycket råvaror och energi vi anser oss behöva. Det vore bra om vi kan låta skogen stå och lagra kol. Men under lång tid framåt kommer vi att hugga skog. Det är då viktigt att vi gör det så smart som möjligt och använder alla delarna av träden.
Idag låter vi ganska mycket grenar och toppar ruttna på hygget, då släpps all kol ut och energin försvinner i luften. Därför ska alla grenar och toppar användas till bioenergi. Även alla restprodukter ska användas.
På sikt måste vi avsätta stora områden för fri utveckling och kolinlagring. Men i dagsläget ska vi ta vara på spillet.
Stubbar ska man inte använda eftersom man då bökar i jorden och då släpps det ut ganska mycket koldioxid eftersom förruttnelsen kommer igång.
Återvinning av plaster och rötslam
Det är egentligen enkelt. Vi ska inte bryta ändliga ämnen. Vi ska inte släppa ut klimatgaser. Vi ska inte sprida gifter. Därför behöver vi återanvända och återvinna.
I praktiken blir det mer komplicerat. Vi har inte teknik för att återanvända allt avfall. Ibland gör vi skada när vi försöker.
Ofta handlar det om ingenjörskonst. Att använda det kunnande vi har. Att göra analyser som tar hänsyn till koldioxidutsläpp, giftspridning och ekonomi.
Plaster.
Plast bryts inte ner i naturen och är ofta förorenat med skadliga ämnen. Ett undantag är Lyocell som uppges brytas ner till koldioxid och vatten. Alla andra plaster finfördelas till mikro- eller nanoplaster och påverkar naturen. Därför måste plast avvecklas, oberoende av hur plasten tillverkats. Det kan verka ogörligt, men vi måste.
Under tiden måste vi ta hand om plast på ett bra sätt och det är att bränna den under kontrollerade former och gärna samla in koldioxiden. Energin i plasten kan återvinnas.
Rötslam från reningsverk.
Det är samma princip som när det gäller plaster. Rötslammet är förorenat och ska därför inte spridas och användas som gödsel. Först efter kontrollerad förbränning kan eventuellt fosforn omhändertas som gödsel.
Återanvänd allt som går att återanvända.
Köp inte nytt. Bara undantagsvis.
Behovet att shoppa tillfredställs bra av att återanvända gamla vackra saker. Vårt ekonomiska system borde stimulera återanvändandet på ett bättre sätt. Till exempel genom att förändra momsreglerna.
Material återvinning.
Vissa material har en fungerande återanvändning. Tekniken är utvecklad och ekonomin god. Det gäller papper och metaller.
Andra ämnen är svårare att återvinna. Det kan bero på outvecklad teknik eller att det helt enkelt är mer miljöekonomiskt att energiåtervinna. Här måste man lita på livscykelanalyser och tillgänglig teknik.
Energiåtervinning.
Många produkter ska brännas eftersom det är bästa sättet att bli av med dem och ändå kunna använda den energi som vi lagt in i dem.
Om materialet är förorenat så brukar förbränning och energiåtervinning vara det bästa. Mycket av vårt avfall innehåller miljögifter och mikroplaster. Till exempel rötslam och plastavfall. Man ska inte gödsla med rötslam av ideologiska skäl. Vill man ta tillvara fosforn i rötslammet kan det göras före eller efter förbränningen. (Gifter i rötslam är läkemedelsrester, mikroplaster, PFAS och liknande)
Våra stora anläggningar för sopförbränning och bioenergi borde samla upp koldioxiden och pumpa ner den på lämpliga ställen.
Deponi
Deponi är ett misslyckande, men måste användas när vi inte kan göra något annat med materialet. Det är då viktigt att man har kontroll på vad som finns i deponin.
Släpp ut det i naturen
Det är helt oacceptabelt att icke nedbrytbara produkter hamnar i naturen. Sådant som plast och många kemikalier.
Däremot är det ingen katastrof om lite papper, trä eller järn hamnar i naturen. Det är fult men inte så skadligt. Acceptera inte att plast hamnar i naturen.
När det gäller avlopp och liknande kan det få stora konsekvenser om det är förorenat eller göder och förändrar naturen. Övergödningen är ett problem som kan åtgärdas.
Ibland blir skadorna irreversibla så som fosforutsläpp i vatten. Det är oerhört resurskrävande att återinfånga fosforn.
Fosfor är ett grundämne som finns i gödningsmedel och det frigörs även när biologiskt material bryts ner, konstgödsel, avlopp, komposter. Det andra gödningsmedlet är kväve. Kvävet ställer till minst lika stora problem med övergödning, men är reversibelt. Vid förbränning hamnar fosforn i askan medan kvävet blir kvävgas som är ofarligt.
Avfallspyramiden
Avfallspyramiden är vida spridd och utgör basen för hur vi tänker när vi skapar system för att ta hand om sådant som vi inte längre behöver. Meningen är att spara på resurser och att minska utsläppen.
.jpg)
Upphandlingar kan göras hållbart.
Offentliga upphandlingar kan göras med hållbarhets krav. Det är en myt att EU-regleringar motsätter sig det.
Lämna omedelbart ECT
Sverige bör omedelbart säga upp ECT avtalet. Det är ett internationellt handelsavtal som skyddar investeringar i kol och olja. De som investerat i kol och olja kan få stora skadestånd när länderna stödjer omställningen. Frankrike, Italien, Spanien, Polen, Nederländerna har redan beslutat att lämna ECT. Ryssland och ett fyrtiotal andra länder är kvar. Sverige är kvar och motsätter sig till och med förändringar i avtalet.
ECT betyder Energy Charter Treaty, på svenska Energistadgefördraget.
Specialister på detta steg är:
Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.
När det gäller kretslopp: Ingenjörer, ekologer, ekonomer. Svenska Miljöinstitutet IVL.
Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.
En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.
Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.
Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.
